Instängd

jaha då kan jag börja berätta att jag fyller år.... blir firad imorgon fast jag fyller 30 Juli.
jag är inte glad... är aldrig glad nuförtiden... jag har isolerat mig i 4 månader, ja de känns som jag har suttit i ett fängelse.... jag har inte varit på stan,inte shoppat,inte träffat vänner,inte umgåtts,inte skrattat, inte mått bra, jag bara tänker,tänker,tänker och tänker...
hur ska allt bli som förr? varför var jag inte nöjd när jag borde vart de? hur ska jag orka kämpa nu? vart ska jag få motivation och kraft ifrån? jag har ingen ork, jag har ingen vän.... jag har inte kontakt med någon, jag vet inte ens vem jag är längre... just nu känns de som jag aldrig kommer få leva ett  normalt liv eller de livet jag vill leva... jag kräver inte mycket... jag kräver inte mycket alls... jag vill bara en sak och de är att BLI SMAL, är de så svårt?
vad ska jag göra ? jag vill bara att gud ska höra hur jag skriker,slåss och kämpar... blod,svett och tårar, jag vill bara bli smal... jag hatar mig själv för att jag är så svag.
De finns ingen att skylla på mer än mig själv... jag är så misslyckad,hatad, jag är en idiot, jag är inte värd något, jag är en hemsk dotter, jag kan aldrig bli en bra flickvän, jag är ingen bra vän, jag är ingenting... jag bara finns .. finns för vadå? jag har bara ett hopp kvar och de är att bli smal, de är de enda jag har kvar.
Alla mina vänner och alla i min ålder lever livet de skrattar,skämtar,shoppar,äter... jag saknar att få göra sånt.... bara små saker som att : lägga nagellack, gå till frisören, fixa mej,lösnaglar,smink,löshår,sola  JAG VILL... men de går inte.. för jag är för tjock. jag är inte värd nått av de så därför tänker jag inte låta mig njuta av de ( säger min inre röst) mitt hat mot mig själv är stort och de växer för varje dag, men så länge jag strävar mot mitt mål och har ANA som min vän så finns de hopp, jag behöver ingen, jag behöver bara ANA.
jag lever inte ett liv just nu, jag har fastnat i en ond cirkel och jag kommer inte ut. är mitt liv förstört...? japp! de är sanningen! men visst jag kan försöka neka de, för jag nekar alltid sanningen för jag är en riktig idiot, som är trög och efterbliven och litar på alla, jag är så dum. jag gråter... vad hjälper de?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0